Blankt papper

Ibland funderar jag på hur livet hade sett ut om man fick vrida tillbaka tiden till för typ 5 år sen. Vad vore annorlunda? Hade jag satsat på något annat? Var hade jag bott? Vad hade jag gjort? Hade jag varit lycklig om jag valt andra vägar, tagit andra beslut? Eller är det här ödet? Att sitta i en asmysig lägenhet i Holland, med galet fina hästar nere i stallet som jag, bara jag, är stolt groom åt? Som jag får klappa på halsen och räcka en sockerbit när de gjort sitt bästa inne på banan? Skulle jag ha haft världens finaste hund hemma som världens finaste familj tar hand om åt mig, bara för att jag är ute på äventyr?

Eller hade jag bott kvar i kopparberg, jobbat på treskillingen, handlat på samma gamla dyra ICA, bott på gärdet och hängt med samma folk som då?

Jag vet inte om jag tror på ödet, jag tror att man formar sitt eget öde. Självklart formar sig livet lite själv också, plötsliga saker dyker upp som man inte räknat med. Men de beslut man tar, de styr ju. De beslut jag tagit har gjort mig till den jag är, tagit mig hit och format mitt öde.

Mitt öde. Mitt liv. Min framtid och mitt förflutna.

Men jag ångrar inget. Det är ju ändå försent att ändra några beslut. Men det är inte försent att förändra framtiden. Jag ska försöka forma mitt öde. Jag ska försöka bli den jag vill vara. Jag vill leva det liv jag alltid drömt om. Men ett steg i taget. Jag klättrar i livets trappa, but it's a long way to go. Jag har tagit mig långt, men det finns inget som stoppar mig nu.
Det börjar nu.











babe



Kommentarer
Postat av: Tosse

Jag saknar dig Pongo :/

2010-11-10 @ 10:22:58

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0