Utkast: It´s not ...

It´s not a cry you can hear at night
It´s not somebody who´s seen the light
It´s a cold and it´s a broken Hallelujah.

Jag kan inte förklara. Allt jag kände, och fortfarande känner, var inte igen. Snälla, inte mer.
Det är så orättvist. I hjärnan snurrar 4325354345 tankar och frågor. Och jag får liksom aldrig riktigt svar.
Det går till en viss gräns, sen rinner bägaren över och då orkar man inte mer. "Tänk positivt." Det har jag slutat göra, för satan vad besviken man blir. Det tar ju aldrig slut. Jag skulle utan problem skänka min fot, om det nu hade hjälpt. men det är inget som hjälper.

Jag hoppas att du håller ut Yvonne, för jag behöver dig. Jag behöver dig. Mer än du tror. Ge inte upp nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0